Cafékväll i Olaus Petri församling med Sofie Lindfors, diakon i Kumla församling - både innanför och utanför murarna...
Text o bild: MAX
Sofie, som är utbildad socionom, har arbetat som diakon i 3 år på Kumlaanstalten och trivs mycket bra. Hon möter ofta uppfattningen att det skulle vara ”tungt” att jobba innanför fängelsemurarna, men så upplever inte Sofie det.
- ”Gud bär och jag går bredvid”, säger Sofie.
För att vi ska förstå hennes arbetssituation beskriver Sofie miljön för oss.
Kumlaanstalten har externt en hög mur med elstängsel. Fängelset har 18 avdelningar med 500 platser där många av cellerna är 6-10 kvadratmeter. Strafftiden för de intagna är allt ifrån 4 år till livstid. Medianåldern är 35 år. Det finns ca 70 olika nationaliteter bland de intagna och många har utvisningar i sina domslut. Narkotikabrott utgör ca 50 % av domarna, och så finns även personer som avtjänar straff för mord och andra våldsbrott.
Den som ska besöka anstalten måste genomgå en minutiös säkerhetskontroll med metalldetektorer. Det görs kontroller med brottsregistret för både besökare och personal.
Sofie citerar: ”det är oerhört kontrollerat – endast tanken är fri”.
Även mat, TV-kanaler, kläder, med mera, kontrolleras av anstalten. Har man inte sökt ett besökstillstånd i förväg kan man få vänta minst tre veckor på att få besöka anstalten.
Hur går det till när någon ska utplaceras i någon av landets fängelser?
Sofie berättar att först kommer personen till Kumla, som är riksmottagning för manliga interner, och det sker 6-8 veckor innan utplacering sker. Det är ca 400-500 personer per år som passerar denna riksmottagning. Den som inte är ålderspensionär har arbetsplikt i anstaltens verkstäder. Där tillverkas möbler (kontorsutrustning) till alla landets fängelser. Andra deltar i någon utbildning, till exempel läser upp gymnasiebetygen eller läser någon högskoleutbildning i fängelset.
En del avdelningar har självförvaltning, det vill säga de intagna lagar mat och tvättar kläderna själva på avdelningen. Alla matredskap, som knivar till exempel, är fastkedjade i väggen.
Mellan klockan 8.00 -20.00 är avdelningen upplåst, sedan sker inlåsning i respektive cell.
Var finns kyrkan inom fängelsemurarna?
Kyrkans rum utgörs av ett kaklat rum, som tidigare använts som tvättstuga. Det kyrkorummet delas med muslimerna, och det samarbetet fungerar mycket bra, enligt Sofie.
- ”Att tända ett levande ljus är lika mycket värt som en 72-timmars permission”, sa en av de intagna. Levande ljus är annars förbjudet på anstalten, utom i kyrkans lokaler.
År 1571 reglerades den andliga vården för första gången i Sverige. Det var reformatorn Olaus Petri som reagerade på dåvarande förhållanden. Den andliga vården i fängelser kom sedan att regleras i lag. Sedan 1962 är det NAV = nämnden för andlig vård, som ansvarar för den andliga vården på Sveriges fängelser. Idag är det ca 140 präster/ diakoner som arbetar på olika anstalter i Sverige.
Vad kan kyrkan göra för de intagna?
- ”Det är det enskilda samtalet som är den huvudsakliga uppgiften för kyrkans medarbetare,” berättar Sofie. Många behöver bearbeta frågor om ansvar och skuld, straff och möjlighet till försoning. Kyrkans medarbetare försöker möta de intagnas frågor och tankar och hjälpa dem att bearbeta existentiella frågor. Det är viktigt att det ges utrymme för krissamtal, speciellt i anslutning till att domarna blir klara – så kallad ”domchock”.
Att avtjäna ett fängelsestraff och vara avskild från världen runtomkring ställer stora krav på de intagna. Det kan ta tid att bearbeta den egna självbilden contra mediernas bild av personen. Många behöver bearbeta sina personliga relationer, till familjen men även andra relationer.
Sofie citerar Hjalmar Ekström som under sin livsgärning jobbade som skomakare och diakon.
Han sa: ”Nåden är Guds läkande hjärtslag i en sargad värld.”
Kyrkans medarbetare får också dela stunder som bröllop, barndop och vuxendop i kyrkans rum. Dessutom finns det åtta platser i en klosterkommunitet inom anstalten, där de intagna efter ansökan och prövning tillåts delta mellan 7-30 dagar. Det är en mycket eftertraktad och uppskattad möjlighet.
Cafékvällens avslutning
Varmt tack, Sofie, för att du ville dela med dig av denna intressanta och lärorika information om hur Guds nåd får vara med och verka i människors liv, både inom och utom anstalten! Här har kyrkans medarbetare en betydelsefull roll, både som anställda och som frivilliga i olika besöksgrupper. Vi önskar dig och besöksgrupperna lycka till i ert viktiga arbete!
| Besöksgrupper inom kriminalvården |
Sveriges Kristna Råd har 2009 givit ut en folder med rekommendationer för besöksgrupper inom Kriminalvården, som utgår ifrån värdegrunden att ”alla människor är lika i värde och värdighet. Det är därför en självklarhet för de kristna kyrkorna och samfunden att vara nära de människor som är frihetsberövade. Utgångspunkten för besöksverksamheten är att vi i Guds skapelse, som medmänniskor, har ansvar för varandra och att vi alla har samma behov av upprättelse och gemenskap. Ensamhet, skam och utanförskap leder ofta till bitterhet och ångest. Bra besöksgruppskontakter kan ge alternativa livsbilder och vara en viktig ventil som ger nytt hopp inför frigivningen.”
”Tänk på dem som sitter i fängelse, som om ni var fångar med dem” Hebréerbrevet 13:3.
För dig som vill veta mer om besöksverksamheten - tag kontakt med Sofie Lindfors i Kumla församling, eller närmaste församling på den ort där du bor. |
|
|
Du är här:
