 |
|
|
Vårt uppdrag
2010-02-04 Nikolai församling
|
|
Kristustecknet - fisken i stenläggningen utanför S:t Nicolai kyrkas södra port.
Foto: Martin Garlöv |
Missionen
Gud har genom Jesus Kristus sänt sin församling/kyrka i världen med ett uppdrag, en mission. Här beskrivs missionsuppdraget i bildspråk/metaforer: ”Elden” och ”berättelsen”. Gud låtit resa ett altare i vår stads mitt där vi är sända att leva med och av ”Elden” och ”Berättelsen”. ”Elden” är där Gud uppenbarar sig, mötesplatsen Gud - människa, i Ordet, dopet, i måltiden och syndernas förlåtelse. ”Berättelsen” är den Stora berättelsen om Gud och människan, om Guds stora kärlek och omsorg om oss som Skaparen, Frälsaren Jesus Kristus och Livgivaren den Heliga Anden. Den berättelsen möter oss i Bibeln och berättas på nytt och på nytt, med nya röster, tonfall och klanger. Det är en berättelse där vi som människor kan känna igen oss själva och tolka våra liv i Guds tilltal.
Kom! Till att komma och leva vid denna eld och med denna berättelse blir vi kallade av Gud utan att ha kvalificerat oss för det på något sätt. ”Kom till mig ni alla som arbetar och är tyngda av bördor” säger Jesus (Matt 11:28). Till den som vill få veta mer säger han ”Kom och se!” (Joh 1:46) Ingen avvisas: ”Den som kommer till mig skall jag inte visa bort” (Joh 6:38) Vi vill utveckla vår förmåga att i församlingen på ett inbjudande och gästvänligt sätt ta emot människor som kommer. De kan vara Guds sändebud till församlingen. ”Kom ihåg att visa gästfrihet, ty det har hänt att de som gjort det har haft änglar till gäster utan att veta om det.” (Hebr 13:2)
Rum för människor vid Elden och Berättelsen. I församlingen har vi uppdraget att bereda rum för människor nära Elden och Berättelsen. Uppgiften är att aktivt gestalta och inreda, vårda och förvalta dessa rum, så att de fungerar för människor, så att de öppnar möjligheter att möta Guds tilltal, känna igen sig som en människa som är önskad och älskad av Gud, att upptäcka trons liv och att växa som människa och kristen, i gemenskap med andra.
Gemenskapen ges oss. Vi skapar inte gemenskapen. När vi vanliga människor kommer - och Gud kommer oss till mötes och öppnar upp sitt Ord och sin nåd - skapar Gud församlingens gränsöverskridande gemenskap ständigt på nytt.
Ett gemensamt uppdrag. Församlingen har ett nära samarbete och en nära gemenskap med de andra församlingarna inom Örebro kontrakt respektive Örebro kyrkliga samfällighet. Samarbetet och gemenskapen är av stor betydelse för möjligheterna att verka och utvecklas som Svenska kyrkans församlingar och vara kyrka för människor i Örebro. Det är naturligt att kyrkans lokala organisation och strukturer behöver övervägas från tid till annan.
Ekumenik. Församlingen tillhör i det ekumeniska Örebro kristna samarbetsråd, och har fått särskild gemenskap med Betlehemskyrkans missionsförsamling (Svenska missionskyrkan) och Örebro första baptistförsamling, även kallad Betelkyrkans församling (Svenska baptistsamfundet), och är öppen för att tillsammans med dessa församlingar ta steg mot fördjupad samhörighet.
Kyrkan i världen. Församlingen är delaktig i Svenska kyrkans internationella arbete och söker på olika sätt aktualisera gemenskap och solidaritet med kristna i andra delar av världen. Förutom insamlingsverksamhet avsätts varje år vissa medel för kyrkans internationella arbete i församlingens budget.
Med andra i staden. Alla människor är kallade att vara Guds medarbetare, och vi har att se och möta denna kallelse med respekt och förväntan. Församlingens uppdrag innefattar uppmärksam närvaro i vår stad och öppenhet för att möta, samverka med och stödja andra goda krafter som bygger samhället.
Gudstjänsten
Gudstjänsten är centrum i församlingens liv och hela församlingens gåva och uppgift.
Människors möte med Gud är inte begränsat till vissa rum. Men kyrkan är särskilt helgad, avskild för detta möte.
Stillheten. Kyrkan bör vara öppen för den som söker tid och plats att vara ensam inför Gud i stillhet, i bön och tillbedjan. En ambition är att utöka kyrkans öppettider och på olika andra sätt öka tillgängligheten.
Musiken och konsten. Musiken, som har en stor plats i vår kyrka, är språk som många gånger talar djupare än ord och besitter en förunderlig kraft att röra människors hjärtan. I lyssnande och lovsång kan många människor få hjälp att öppna sig för Guds närvaro.
Detta gäller från babysång till stora körkonserter. Också konst i olika former, som vi ger rum för i kyrkan, kan vara ett tilltal som berör, engagerar och fördjupar i tjänst åt Gud.
En levande och rik musikverksamhet i vår församling ska fortsätta - för körsångare och instrumentalister, såväl som för ständigt återkommande som tillfälliga musiklyssnare eller psalmsångare. Det ska också ges plats för konst under valven, och tillfälle till kommentarer och gemensam reflektion.
Till den gemensamma gudstjänsten, oftast firad med den Heliga måltiden inbjuds den som vill komma, som sökare, som bedjare, med sin nöd och längtan, sin sorg och glädje. Här får vi ta del och utmanas av förkunnelsen av Guds ord. Här får vi fira den heliga måltiden, i tacksamhet och lovsång. Här kommer Gud oss till mötes och öppnar för oss sin nåd. Vi sökare
och bedjare får ta emot detta Guds öppnande och njuta av det. Då växer glädjen, förundran, tacksamheten, hoppet och tron. I trohet mot kyrkans tradition och öppenhet för förnyelse ska vi forma och fira en levande gudstjänst där människor med olika erfarenheter, i olika livssituationer och med olika språk får utrymme, blir delaktiga och kan känna sig hemma.
Som Facklor sända i världen. När Elden tänder och Berättelsen inspirerar oss att se våra liv i ljuset av evangeliet om Kristus - som förlåtna syndare - befrias vi till tro, till levande hopp och till ett liv i kärlek till Gud och medmänniskor. Med det ljus vi har fått får vi vittna om den som sänt oss, när vi tillsammans med andra är med och bygger ett samhälle och en värld där rättvisa och fred råder. ”Ni är världens ljus. En stad uppe på ett berg kan inte döljas, och när man tänder en lampa sätter man det inte under sädesmåttet utan på hållaren, så att det lyser för alla i huset”(Matt 5:15)
Diakonin
I Jesus efterföljd är vi sända att tjäna i kärlek. Församlingen behöver ständigt på nytt ställas inför och visa på Jesus undervisning och hans tjänande förhållningssätt, präglat av respekt för och omsorg om medmänniskan och hela skapelsen. ”Tänk på vad som är riktigt för alla människor” (Rom 12:17)
Människan en gåva, aldrig bara offer. Varje människa är påverkad av yttre och inre krafter och omständigheter och i sin utsatthet i behov av Guds och mänskors barmhärtighet. Men ingen får reduceras till bara ett offer. Varje människa kan välja sätt att förhålla sig till sin situation och har ansvar för sina val. Varje människa har förmåga att vara sig själv och sina medmänniskor till hjälp och glädje. Varje människa är att betrakta som en gåva till världen, att tas emot av kyrkan och medmänniskorna ”med kärlek och förväntan”.
Vi har uppdraget att söka se och förstå dem vi möter och oss själva - och handla tillsammans med dem, med Guds rättfärdighet och barmhärtighet i Kristus för ögonen.
Den som kommit för att söka församlingens hjälp har själv gåvor som kan komma att bli tagna i anspråk till tjänst för andra. Att bidra till detta är ett sätt att utöva diakoni.
Fred, rättvisa, miljöansvar. Församlingens diakonala uppdrag är också ett profetiskt uppdrag. Vi ska berätta om och i handling visa på Guds kärlek och rättfärdighet. Det rör strävan efter ett gott och rättfärdigt samhälle. Ibland innebär det kamp för någon enskild människas eller grupps välfärd och rättigheter. Det handlar i hög grad också om hela jordens och mänsklighetens överlevnad. Kampen för freden, rättvisan och miljön träder allt tydligare fram som utmaning för oss som kyrka och kristna att ta del i.
Ett diakonalt förhållningssätt. Vi vill med den vishet, inlevelseförmåga och frimodighet Gud ger inta och främja ett diakonalt förhållningssätt som innebär att möta människor med respekt, lyssna in den utsattes perspektiv, och söka den medmänniskans och samhällets bästa.
Samverkan i diakonicentrum. Församlingarna inom Örebro kyrkliga samfällighet driver tillsammans DiakoniCentrum, som utvecklar, planerar och erbjuder olika former av stöd till grupper eller enskilda personer.
Undervisningen
Församlingen ska vara en lärande miljö, där människor erbjuds utrymme och möjligheter att lära känna och fördjupas i den kristna tron och traditionen. Det handlar inte om att försöka göra om någon människa till att passa in i en mall. Uppdraget är att erbjuda goda förutsätt-ningar för sin växt, individuell och gemensam.
Dopundervisning för olika åldrar. Dopet är grunden för kyrkans trosundervisning, som riktar sig till människor i olika åldrar. Undervisning i tron och till tron sker i många former. Här drivs verksamhet inriktad på små barn med föräldrar. Konfirmandarbetet är det största inslaget i utbildningsprogrammet, på senare år innefattar det s k 16+ konfirmation, i första hand för ungdomar i gymnasieåldern. Barn och ungdomar har en viktig plats i församlingens liv och arbete.
Studie- och samtalscentrum. För alla som kommit en kortare eller längre sträcka på trons väg och söker sig till församlingen erbjuds tillfällen till samtal om de stora livsfrågorna, med utmaning till att reflektera över och få chans att fördjupas i den kristna tron.
För detta formas ett församlingens studie- och samtalscentrum.
Medarbetarskap. Dopet är den grundläggande vigningen till tjänst i kyrkan och ger delaktighet i kyrkans gemensamma uppdrag. Församlingen går aktivt in för att vidga och utveckla möjligheterna för den som önskar att engagera sig som ideell medarbetare för vissa uppgifter. De ideella medarbetarna, kyrkoråd och anställda är alla anförtrodda särskilda uppdrag i församlingen, och behöver rustas för de uppgifter och ansvar detta innebär. Inom församlingens Studie- och samtalscentrum erbjuds kurser och samtalsgrupper som utbildning och fördjupning särskilt för ideella medarbetare.
(Ur församlingsinstruktionen)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Du är här:
