De främsta källorna inom släktforskningen i Sverige är husförhörslängder och ministerialböcker som Svenska kyrkan under flera hundra år har använt för att sköta folkbokföringen av Sveriges befolkning.
I juni 1991 Lämnade Svenska kyrkan över ansvaret för folkbokföringen till de lokala skattemyndigheterna. Sedan dess för Svenska kyrkan endast register över sina medlemmar.
Från 1 januari 2000 är Svenska kyrkan och staten åtskilda, men Svenska kyrkan har kvar ansvaret för begravningsverksamheten, vilket bland annat innebär att Svenska kyrkan har register över samtliga gravar på kyrkogårdarna.
Folkbokföringens böcker
Husförhörslängden var den bok där församlingens alla invånare antecknades. Husförhörslängden var oftast uppställd efter församlingens gårdar. Varje familj fördes in i boken på den gård eller fastighet där de bodde. Flyttade familjen ströks namnen med en hänvisning till vilken gård, fastighet eller anna församling de flyttat till. Husförhörslängderna övergick senare till att kallas församlingsböcker. Systemet med att ha böckerna ordnade efter bostad har upphört.
In- och utflyttningslängder användes för att anteckna de personer som flyttade in till eller ut från församlingen. Hänvisningar till var man kunde hitta personerna i husförhörslängd eller församlingsbok gjordes.
Ministerialböcker är ett samlingsnamn för de böcker som de kyrkliga handlingarna, gudstjänsterna för dop, konfirmation, vigsel och begravning antecknades i.
I födelse- och dopboken antecknades alla barn som föddes i församlingen. Därtill noterades när och om barnen döptes. Föräldrarnas namn och adress antecknades också tillsammans med en hänvisning om hur man hittade familjen i husförhörslängden.
Konfirmationsboken fördes över alla som konfirmerades i kyrkan.
Lysnings- och vigselboken var en kronologisk förteckning över alla par som tog ut lysning och sedan gifte sig.
I död- och begravningsboken noterades alla dödsfall i församlingen. Datum för begravningen antecknades också.
Levererat till landsarkivet
Landsarkiven i Sverige fick i uppdrag att hämta in folkbokföringshandlingarna från pastorsexpeditionerna. Samtidigt skulle samtliga kyrkböcker mikrofilmas.
Folkbokföringshandlingarna från alla församlingar i Örebro län har överlämnats till Uppsala landsarkiv. Uppsala landsarkivs distrikt omfattar även Västmanlands, Södermanlands, Upplands och Dalarnas län.
Hur får jag tag i uppgifter från folkbokföringen?
Mikrokort över folkbokföringshandlingarna finns att låna av SVAR i Ramsele, som är en del av det statliga arkivväsendet. Många av Svenska kyrkans församlingars folkbokföringsmaterial har också digitaliserats, och finns tillgängliga på webben. På Svenska släktforskarförbundets hemsida finns länkar till flera företag och organisationer som erbjuder denna tjänst. Det gäller endast uppgifter som inte omfattas av den 70-åriga personsekretessen längre.
Vill man söka i äldre kyrkböcker, som ännu omfattas av sekretess, får man kontakta folkbokföringsavdelningen på Uppsala landsarkiv. Där finns uppgifter att hämta för tiden fram till 30 juni 1991. Söker man nyare uppgifter än så, får man vända sig till Skatteverket.
|
|
|
En husförhörslängd från 1700-talets mitt. Foto: Karin Jirénius, kyrkokansliet |
|
|
Födelse- och dopbok från 1745. Foto: Karin Jirénius, kyrkokansliet |
|
| På hyllorna i arkivlokalerna på Uppsala landsarkiv står numera folkbokföringsmaterialet från församlingarna i Örebro kyrkliga samfällighet. Foto: Karin Jirénius, kyrkokansliet |
|
Du är här:
